US TOUR89 Orkan - Skräcködla - Batman

Under den händelsrika US turen 89 var det en sak som satte skräck i mig och
som forfarande ger kalla kårar.
Det var händelsen på Boing planet från Tower Air.

När vi satt och vänatde på att planet skulle bli fullt så satt vi på ett 3 säte,
min polare Henrik Längst in och jag i mitten och mot gången en ledig plats.
Man tänker alltid bara det kommer en trevlig person som skall sitta bredvid,
men när jag såg denna varelse komma in genom dörren på planet ett antal meter
bort så kände jag genast oh no! hon kommer att sätta sig här.

En blonderad, översminkad dam i 70 årsåldern och med en bister min som
fick blodet att frysa.
Hon parkerade sig bredvid mig och hennes man precis framför.
Sen började showen. Hon började svära och skrika för att hon inte hamnade bredvid
sin man och detta så att halva planet hörde och hon hade nog resesällskap i resten
av planet för hon skrek till dessa oxå om att hon skulle skriva till expressen mm mm.

När planet dröjde 10 min och man tillät rökning under denna tid påtalde hon detta för
personalen i en volym som gjorde att det var nog här min begynnande bullerskada
började. Jag kröp närmare H och vi stirrade på varandra och undrade hur länge detta skulle
hålla på.
Då fick hon plötsligt ett fingerat hostanfall och höll på att kräka, hennes gubbe sa inget 
under hela showen och resterande resa.
När så väl hon hämtat sig från denna hosta fortsatte gallan att flöda och på engelska
som ingen förstod frågade hon frekvent högt och tydlig hur länge vi skulle sittta här.




Den här dinosauren från Hersy Markanden får symbolisera damen i fråga.
Byggd av bara bildelar.


Flygvärdinnorna började dela ut tull papper och andra dokument som skall fyllas i
samtidigt som planet började taxa ut för start.
Dessa papper ksatade hon i huvet på sin gubbe och skerk "jag skall fan inte fylla i nåra djävla papper".

Väl uppe i luften började ölen som intagits på flyplatsen vilja komma ut men jag vågade
min själ inte fråga om jag fick passera, jag är övertygad om att jag hade fått en smocka
så ilsk som hon var.

Efter ett tag skulle det serveras mat men innan dess kom dom och frågade om vi ville
ha något att dricka, vi beställde vars en konjak som modhöjare dom kostade 4dollar
och flygis hade ingen växel vilket han skulle komma tillbaka med, detta sade han på
engelska, Tyranosaursen skrek jag skall oxå ha en konjak och han upprepade meningen
till henne om växeln vilket hon inte förstod så nu började hon yla om sin uteblivna dollar.

Och pang där fick jag en armbåge i sidan och för första gången vände hon sig mot mig och
sade halvhögt tror du jag får min dollar jag som då satt i H ,s knä sade med darr 
"det tror jag nog"

Ett par minuter senare kom flygis tillbaka med våra dollar och sade till ödlan att jag
kommer med din växel om en stund. detta var inte vad hon ville höra utan nu ökade
röstvolymen och hon skrek på den manlige värden "jag vill ha min dollar"
"Jag vill ha min dollar"
Nu hade personalen fått nog så nu kom stewarden fram till ödlan och sade till henne
att dom inte skulle servere henne något mer, det var frälsningen hon blev tyst och ansiktet
såg ut som en vacumkammare sugit in fejan.

När hon så smög bort till Stewarden för att försöka prata till sig en middag som vi andra
fått. Sa jag lite halvhögt det var djävla osmak att han framför skulle ha med sig morsan
på planet sen smög jag iväg på toaletten.

Jag undrade lång tid efter vad hennes gubbe tänkte om denna  skräckshow som höll på i
en och en halv timme. men hos mig satte den spår.




Här är vår fina Van och det packas bildelar för glatta livet.
Vi stannade några nätter hos en kontakt som H hade.
Detta var innan perioden då hyrbilar prejades och rånades s hyrfirmans
namn stod med stora bokstäver.


Väl framme i NewYork fick vi så cirkla ett par timmar då Orkanen HUGO hade ställt
till problem och landningen blev fördröjd.
Så jag har sett NY från ovan ganska länge. 
Första natten bodde vi i utkanten NY för vi skulle hälsa på en snubbe som hade en
57 bonneville cabb som jag var sugen på.
Efterdyningarna av HUGO kastade varuvagnar som löv på bilarna på parkeringen vi bodde
på, och det slog eldkvastar ur elcentralerna som sitter uppe på stolparna.
Men vi kunde fortsätta vår resa mot okända och kända mål.




En kontakt jag hade, Paul. Han hade en BATMOBILE byggd på en Cheva 60 cabbe
som grund. Paul hade även en huva han gjort mycke fränt.
Här poserar han med undertecknad.



Ganska frän va. Jag har för mig att det gick att gör eldklot med rören på
skuffen. Paul var på väg att flytta från Ohio till Florida hmm undrar vad han gör idag.



När vi så satt på planet hem, denna gång på höger sida av planet och jag satt mot gången,
H mot fönstret i en två sits. Då säger jag hoppas det blir lugnare hem.

Då lutar sig en dam från vänstra sidan på planets mittsektion som är 4 stolar, över
mot en herre som sitter precis bredvid mig på andra sidan gången och säger med hög
och tydlig röst "Jag tycker bäst om sekvensen  då Moses kommer ner från berget"
Jag tittade på H och la av ett hästagarv. Dessa religösa människor underhöll med
bibelsitat en bra stund tills dom släckte och jag kunde fly in i filmens värld.

A happy End ?

Kommentarer
Postat av: Patrik, lincolncadillac på youtube

Kanon roligt med anekdoter o roliga historier från resor o äventyr1!!...Gärna mer om du har...

2010-08-28 @ 13:47:31
Postat av: Raggmunk

En underbar historia :)

2010-09-01 @ 19:33:14
URL: http://raggmunkoflask.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0