Fortfarande trött och sliten, men jag skall vara glad att jag fortfarande kan sitta här
och skriva.

Jag skulle skjutsa min dotter till en kompis och när jag närmade mig stället vi skulle på kom det en
mötande bil som plötsligt kom längre över på vår sida.
Till höger hade jag en hög stengärdsgård så det var inget bra alternativ jag börjad blinka men bilen
närmade sig ganska fort,  jag såg hur personerna i den andra bilen satt och tittade på något annat, och då hade jag båda föttern på bromspedalen och med låsta hjul närmade jag mig smällen.

I sista sekunden vaknade kvinnan i den mötand bilen och väjde undan någon millimeter framför oss

Både mitt och min dotters Hjärta var på väg att stanna. Skaaaaaak en del förtjänar smisk i rumpan.
Det var riktigt nära.

Efter en lugn färd hemmåt tog jag igen mig med en kopp kaffe och tittade på lite OS, när jag så småningom
gick förbi fönstret och tittade ut så jag hur det gliste det lite i framlamporna på Pärlan som, så när hade blivit
frontad.
Det var den sista unset av batteriet som skrek åt mig att jag glömt stänga av lyset.

Det var nog en reaktion på händelsen, jaha på med laddaren.



En front som nära nog kunde blivit fd.



Den här snöhögen låg på trappan i morse