Ibland vill man sälja..

Ibland skulle man vilja sälja sina ungar tänker man, sen undrar man om man är den enda som tänker så.

Jag har 2 tonårsdöttrar som jag tycker kommit upp i åldern då man i alla fall kan förstå
tal, skrift och enkla muntliga instrultioner.

Vi har mycket kalkrikt vatten så det är liksom ett måste att torka av när man duschat.

Instruktionerna är ganska lätt. Skrapa väggarna med den röda gummiskrapan.
Torka av kråmet med den gula trasan. Skrapa av golvet med den kråmade gummiskrapan
(en snygg sak).
Sen lägger man smutstvätten i tvättkorgen och hänger upp handduken på den kråmade torken.
(som måste startas vilket ofta glöms)

Detta mantra har jag och min fru matat in i våra telningar vareviga dag sen badrummet blev färdigt.

Idag när jag kom in i badrummet var inte något av målen uppfyllda, ännu en gång.

Lite bonuseffekter på minussidan är att handdukarna ofta hamnar på golvet i deras rum och varannan gång har man inte satt på korken till schampoflaskan som ligger på golvet och sakta sipprar ut i avloppet.

Vi har en schampo förbrukning som snart kräver leverans av grosist hit. För det som inte rinner ut skjöljs
bort när man häller det i handen ståendes i strålarna som skulle kunna användas i vattenskärningsteknik.

När man så påpekar bristen får man med arg stämma hör att man tjatar och att "jag gör det sen"
Och just då vill man sälja.

Jag kan bara konstatera att det måste vara roligare att få tjat och irritation än
att göra rätt från början.


"förälder"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0