The StarMan Story 4-5
The StarMan Story 4
Forts På The Story.
När våren så småningom kom så var det dags att glida neråt södra sverige igen med min
fräna Pontiac. Försäljaren sade att motorn var bytt och att det låg en 455 under huven men det
betvivlade jag starkt. det var nog orginalmotorn.
Det tog inte lång tid föränn planerna var i full gång med att ändra bilen.
Man skall komma ihåg att detta var i en period då Jänkebilar skulle ha en högst personlig prägel,
speciellt muskelbilar och något orginal skick var det inte tal om. .
Bilen lackades om i Royal Blue Glowbele Metallic, metallspånen var så stora att det gick åt 23 lager klarlack.
Inredningen klädes med blå plysh och guldfärgad teddy, idag hade man kräkt, speciellt med tanke
på att det var en fin orginalinredning i bilen.
Men jag hade många roliga stunder med den här bilen. Jag tyckte till exempel att den gick lite tyst
det skall ju liksom döna lite grand, det fixades på den lokala OK macken som var lite av ett tillhåll
på den tiden.
In med bilen på lyften sen borrade jag en mängd hål i varje ljudämpare med ett 10mm borr och
vips så hade man dön.
Ett av de roligaste tilltagen var att elda däck dvs BurnOut, jag var förbannat rädd om mina nyligen
inköpta breda sulor bak men kund inte låta bli att bränna på lite då och då.
Då kom vi på att Chevrolet Nova som hade 13tum fälgar faktist passade bak på Pontiacen hehe.
På OK låg alltid en massa halvbra däck i en bunke bak macken.
Fredagkvällen börjad med att kränga på ett par hyfsade sulor sen var man på G.
Med en Pontiac skall man ju göra röksignaler, här sjunger jag The Platters gamla smoke gets in your eys fast då med indianspråk.
Det vita lilla scopet på huven var varvräknaren en sk Hood Mounted Tac.
Det finns nog inget som luktar så gott som hederligt däckgummi.
Så här brukade kvällen sluta. Flat Tire.
Dom som såg showen brukade tycka det var häftigast på kvällarna när man kom ner på stålradialen
för då sprutade gnistorna som kapskivor bak bilen. Nästan så man får ståpäls av bara tanken.
Snabbt fram med domkraften och byta däck. I hjulhusen fick man emellanåt skrapa av gummi
som satt som en tjock matta.
Nästan så man skulle kunna lämnat in och regumerat med denna matta.
Ingen Rök utan eld, det är jue en Firebird.
The StarMan Story 5
Forts på The StarMan story.
Jag kommer at publisera en del roliga händelser i backspegeln så småningen runt denna bil.
På den här tiden var det ett rent helvete att få en bil vettigt försäkrad ocj jag kunde på sin höjd få
en halvförsäkring på Länsförs. Jag hoppades att inget skulle hända och i så fall skulle i alla fall jag inte vara orsak till olyckan.
Så en sommarkväll när vi skulle åka och ta en sen kvällsfika vid stranden hände katastrofen, en
flock tjurar sprang rakt ut framför bilen och krachen var oundviklig.
Hastigheten var relativt låg och ingen av oss som satt i bilen blev skadad.
Höger skärm och huv gick åt pipan samt lackskador på alla möjliga ställen. Pluss skador på
kylare och andra metalldelar i fronten.
Chocken blev total när försäkringbolaget som också hade bonden försäkrad hävdade att enligt lag skall man anpassa hastigheten så att man kan stanna framför varje förutsäbart hinder som det står i texten.
Jag föstod vartåt det lutade bonlurken och försäkringsbolaget gick till sängs och jag fick svartepetter.
Trots idogt försök i flera rättegångar blev slutnotan på mitt bord. lagen var tydlig.
Djur som går in och betäcker grannens kor är skyldiga.
Djur som trampar ner grannens gröda är skylldiga.
Djur som tar sig ut på vägen trots dåliga staket och troligtvis blivit skrämda av en hund som rätten sa, är inte skylldiga. Där ligger ansvarsbördan på fordonsägaren.
Detta stod i lagtexten från sekelskiftet.
Jag har fortfarande inte riktigt kommit över detta.
Sunkiga advokater som inte gjorde sitt jobb för det fanns inga pengar att tjäna.
Ett försäkringsbolag som ville rädda sina slantar och fjäskade för den som hade högre premier.
En rätt bestående av fega hobby tolkare som inte vågade trotsa en hedenhöstext.
En sur bonde som trots att jag erbjöd mig betala all självrisker åt om han erkände att det var hans dåliga staket som inte hållit tillbaka djuren inte ville diskutera ämnet.
Enda glädjen var att Tjuren strök med, men efteråt hade jag gärna sett andra tagit denne stackares plats.
Snygg lack, Cragar SS Kromade fälgar, Varvräknare.
Grymm front.
Bilen sålldes då jag inte orkade fixa den och mina planer gick mot större och mer slagskeppsklass.
To bee continued.
Forts På The Story.
När våren så småningom kom så var det dags att glida neråt södra sverige igen med min
fräna Pontiac. Försäljaren sade att motorn var bytt och att det låg en 455 under huven men det
betvivlade jag starkt. det var nog orginalmotorn.
Det tog inte lång tid föränn planerna var i full gång med att ändra bilen.
Man skall komma ihåg att detta var i en period då Jänkebilar skulle ha en högst personlig prägel,
speciellt muskelbilar och något orginal skick var det inte tal om. .
Bilen lackades om i Royal Blue Glowbele Metallic, metallspånen var så stora att det gick åt 23 lager klarlack.
Inredningen klädes med blå plysh och guldfärgad teddy, idag hade man kräkt, speciellt med tanke
på att det var en fin orginalinredning i bilen.
Men jag hade många roliga stunder med den här bilen. Jag tyckte till exempel att den gick lite tyst
det skall ju liksom döna lite grand, det fixades på den lokala OK macken som var lite av ett tillhåll
på den tiden.
In med bilen på lyften sen borrade jag en mängd hål i varje ljudämpare med ett 10mm borr och
vips så hade man dön.
Ett av de roligaste tilltagen var att elda däck dvs BurnOut, jag var förbannat rädd om mina nyligen
inköpta breda sulor bak men kund inte låta bli att bränna på lite då och då.
Då kom vi på att Chevrolet Nova som hade 13tum fälgar faktist passade bak på Pontiacen hehe.
På OK låg alltid en massa halvbra däck i en bunke bak macken.
Fredagkvällen börjad med att kränga på ett par hyfsade sulor sen var man på G.
Med en Pontiac skall man ju göra röksignaler, här sjunger jag The Platters gamla smoke gets in your eys fast då med indianspråk.
Det vita lilla scopet på huven var varvräknaren en sk Hood Mounted Tac.
Det finns nog inget som luktar så gott som hederligt däckgummi.
Så här brukade kvällen sluta. Flat Tire.
Dom som såg showen brukade tycka det var häftigast på kvällarna när man kom ner på stålradialen
för då sprutade gnistorna som kapskivor bak bilen. Nästan så man får ståpäls av bara tanken.
Snabbt fram med domkraften och byta däck. I hjulhusen fick man emellanåt skrapa av gummi
som satt som en tjock matta.
Nästan så man skulle kunna lämnat in och regumerat med denna matta.
Ingen Rök utan eld, det är jue en Firebird.
The StarMan Story 5
Forts på The StarMan story.
Jag kommer at publisera en del roliga händelser i backspegeln så småningen runt denna bil.
På den här tiden var det ett rent helvete att få en bil vettigt försäkrad ocj jag kunde på sin höjd få
en halvförsäkring på Länsförs. Jag hoppades att inget skulle hända och i så fall skulle i alla fall jag inte vara orsak till olyckan.
Så en sommarkväll när vi skulle åka och ta en sen kvällsfika vid stranden hände katastrofen, en
flock tjurar sprang rakt ut framför bilen och krachen var oundviklig.
Hastigheten var relativt låg och ingen av oss som satt i bilen blev skadad.
Höger skärm och huv gick åt pipan samt lackskador på alla möjliga ställen. Pluss skador på
kylare och andra metalldelar i fronten.
Chocken blev total när försäkringbolaget som också hade bonden försäkrad hävdade att enligt lag skall man anpassa hastigheten så att man kan stanna framför varje förutsäbart hinder som det står i texten.
Jag föstod vartåt det lutade bonlurken och försäkringsbolaget gick till sängs och jag fick svartepetter.
Trots idogt försök i flera rättegångar blev slutnotan på mitt bord. lagen var tydlig.
Djur som går in och betäcker grannens kor är skyldiga.
Djur som trampar ner grannens gröda är skylldiga.
Djur som tar sig ut på vägen trots dåliga staket och troligtvis blivit skrämda av en hund som rätten sa, är inte skylldiga. Där ligger ansvarsbördan på fordonsägaren.
Detta stod i lagtexten från sekelskiftet.
Jag har fortfarande inte riktigt kommit över detta.
Sunkiga advokater som inte gjorde sitt jobb för det fanns inga pengar att tjäna.
Ett försäkringsbolag som ville rädda sina slantar och fjäskade för den som hade högre premier.
En rätt bestående av fega hobby tolkare som inte vågade trotsa en hedenhöstext.
En sur bonde som trots att jag erbjöd mig betala all självrisker åt om han erkände att det var hans dåliga staket som inte hållit tillbaka djuren inte ville diskutera ämnet.
Enda glädjen var att Tjuren strök med, men efteråt hade jag gärna sett andra tagit denne stackares plats.
Snygg lack, Cragar SS Kromade fälgar, Varvräknare.
Grymm front.
Bilen sålldes då jag inte orkade fixa den och mina planer gick mot större och mer slagskeppsklass.
To bee continued.
